Det känns som om jag försöker insupa allt ja bara kan av nuet. Av huset, värmen, katterna, Jonas, lyckan som Leon visar med hela sin kropp och själ när vi tre är tillsammans allihopa. För visst måste det vara det bästa i hans lilla värld? när båda hans favoritpersoner är med honom. Och det skrattas, leks, omfamnas och pussas. Har ni någon jävla aning om hur ont detta gör? om hur svårt det är? Jag och Jonas är inte ovänner och vi bråkar aldrig, vi är mycket goda vänner och jag ska säga att det hade varit lättare om vi hade varit ovänner och avskytt varandra. Men nu ska man flytta med bara vetenskapen om att det helt enkelt inte funkar längre. Hur sak jag klara av att inte ha Jonas att prata med om saker och ting? Att inte ha hans stöd när det händer något? Jonas som jag har delat mitt innersta med och har berättat saker för som ingen annan människa vet eller skulle få veta. Jag förlorar min bästa vän. Och det är ju detta man strävar efter. Iallafall jag gör det. Jag lever i ett liv som jag alltid har strävat efter. Och nu ska jag lämna det. Jag vet om att jag gör rätt, att det är rätt beslut som jag har tagit, men frustrationen och ilskan över att jag från början ens måste ha tagit ett sånt här beslut gör så ont att ja nästan inte kan hantera det. Varför kunde inte allting bara få vara bra?
Jävla gnällröv, tänker säkert ni, men för all del, varsågoda att vara mig för ett tag. Så jag får vila lite ifrån denna ångestframkallande tillvaro som jag för tillfället lever i.
Vad hade jag gjort utan Leon, som ger mig tusen skratt och solsken varje dag. Som tröstar mig fast han inte ens vet om det. Min riddare i skinande rustning. Min prins.


Dagen trots alla mina tankar varit väldigt bra. Hästveda mötte finja och spelade här i finja så jag och Leon satt oss på cykeln för att heja på pappa. Till Leons stora förtjustning så var Eddie, sasa (farfar), Jöö (göran och A! (alma) där. Och oj vad det lektes. Leon var i sitt esse och han visade stolt upp sin kusin inför damen som stod i kiosken. Hästveda vann förövrigt och gick upp till div 5. Grattis!

Nu ska jag kolla färdigt på spårlöst och säker gråta lite också.