när jag skriver detta så är det bara en minut tills Leon fyller två år. En minut tills jag blev mamma. En minut tills hela min värld förändrades. En minut tills hela mitt liv för två år sen blev bättre. Mamma älskar dig. Mer än något annat på jorden. Grattis min älskling.

Into my arms

mitt allt

Efter att Leon har haft två dagar på dagis och jag två dagar på jobbet, så håller vi nu helg. Den började med massa popcorn som Leon inte ville dela med sig av. Inga planer, inget bestämt. Bara han och jag som tar dagarna som dom kommer. Jag njuter så mycket jag bara kan nu, för på måndag är det dags för han att åka till pappa igen. Det går för fort. Och varför känns det som om Jonas har honom många fler dagar än mig fast vi har han lika många? Fast så tycker säkert Jonas också att det känns som. Man vill ju alltid ha honom hos sig, och så tycker man att dagarna går jättefort. Han blev överlycklig med när jag sa att Johanna och Pontus kommer imorgon :"jaaaaa! pizza!" sa han..förknippar han dom två med att vi brukar beställa hem mat? vilket är konstigt, för vi brukar ju alltid äta tacos med dom haha. Dom ska få busa med han imorgon och då ska jag passa på att baka tvåhundratusen kanelbullar till Leons två års dag om två veckor. Passar på att göra dom i förväg så har jag inte lika mycket att göra sen. Två år gammal blir han..Jag ska inte ens gå in på hur det känns. Både underbart och ångest för det går för snabbt!

Vad händer nästa vecka? Jag får finbesök av Herr Nilsson... vi ska b la till ikea med mamma, då jag lovat henne att följa med dit. Hon ser fram emot det haha. Jag ännu mer. Fina du.

Då kom svaret jag så länge undrat. Ja, man kan ha magsjuka och vara förkyld på samma gång. Leon verkar i allafall ha ett immunförsvar av stål. Men vi håller tummarna denna natten med.

HAN

Idag mår jag bra. Jag är lycklig och jag känner mig stark och kärleken ligger och sjuder under mitt skin för att bubbla upp till ytan och visa sig i ett brett leende: Idag kommer min son.